Vilken typ av kalibrering är rätt för er verksamhet

Det finns flera olika faktorer att ta hänsyn till när man ska bestämma vilka kalibreringskrav som ska uppfyllas, exempelvis:

Ställer ert kvalitetssystem krav på att momentverktyg ska vara kalibrerad enligt ISO6789 innebär att den måste uppfylla ISO6789-2:2017.
Verktyg tillverkade innan 2017 uppfyller inte alltid designkrav som ställs i senaste versionen.

Man kan summera detta till att det alltid är era krav som styr vilken kontroll/kalibreringsmetod som ska användas. Dessa krav bör vara framtagna med hänsyn till användningsområdet av momentverktyget. Ställs det höga krav på noggrannhet bör man överväga kalibrering enligt ISO6789-2:2017. Har man varit nöjd med kalibrering som tidigare skett enligt ISO6789:2003 så kan man antingen välja fortsätta med det eller gå över till ISO6789-1:2017.

Ny version av ISO6789

ISO6789 är en standard som definiera krav på momentverktyg med avseende på design, kvalitet och kalibrering. Under 2017 ersattes ISO6789:2003 med ISO6789:2017. ISO6789:2017 har dessutom delats upp i två delar:

Del 1: Krav och metoder för typprovning och acceptanskontroll: Minimikrav på intyg om överensstämmelse (ISO6789-1:2017).
Del 2: Krav på kalibrering och bestämning av mätosäkerhet (ISO6789-2:2017).

Även om 2003 standarden är klassificerad som ”upphävd” används den fortfarande som krav för kalibrering/kontroll av olika användare och aktörer. Läs nedan om skillnader för att reda ut vilka krav som bäst överensstämmer med er verksamhet.

Vad är skillnaden?

I den tidigare versionen ISO6789:2003 definieras krav på testning med avseende på typprovning, acceptanstester och kalibrering. Till skillnad mot den uppdaterade versionen tar 2003 versionen hänsyn till betydligt färre faktorer som påverkar mätosäkerhet vid en kalibrering och det finns dessutom inte specificerat att resultat ska presenteras med mätosäkerheten angiven på ett kalibreringscertifikat.

Del 1 i den nya standarden ISO6789-1:2017 är en försäkran om överenstämmelse att verktyget är tillverkat i enlighet med standarden. Metoder för denna försäkran motsvarar i mångt och mycket kalibreringsmetoder ifrån ISO 6789:2003. Det har även tillkommit nya design- och kvalitetsacceptanskrav som man bör vara medveten om, där exempelvis tillverkaren måste leverera nya verktyg med en ”Deklaration om Överenstämmelse” (Declaration of Conformance). Detta intyg inkluderar typiskt testresultat från tillverkning eller testning utförd efteråt. Detta intyg kallades tidigare för kalibreringscertifikat, men benämns som ”Deklaration om Överenstämmelse” då de inte uppfyller krav på kalibrering definierade i del 2 av ISO6789:2017.

Del 2 i den nya standarden ISO6789-2:2017 definierar krav och metoder för att beräkna mätosäkerheter för en kalibrering och hur de ska presenteras. Det krävs att del 2 är uppfylld för att utfärda kalibreringscertifikat enligt 2017 versionen.

En ytterligare skillnad mellan 2003 och 2017 är att den senaste standarden dessutom ställer krav på att den kalibreringsutrustning som används för kontroll eller kalibrering måste vara kalibrerad enligt ISO17025.

SnabbjämförelseISO6789-2:2017ISO6789-1:2017ISO6789:2003
Temperaturstabilisering:JaJaJa
Förspänning till maxlast (uppvärmning):JaJaJa
Nollvärdeskontroll:JaJaJa
Kontroll av 3 mätpunkter (fem mätningar av varje mätpunkt*):1.Lägsta moment2. 60% maxmoment3. 100% maxmoment1. Lägsta moment2. 60% maxmoment3. 100% maxmoment1. 20% maxmoment2. 60% maxmoment3. 100% maxmoment
Metoder/mätningar* för att beräkna osäkerhet:JaNejNej
Mätning av repeterbarhet (typ. 40 mätpunkter*):JaNejNej
Mätning av reproducerbarhet (typ. 20 mätpunkter*):JaNejNej
Mätning med hänsyn till interface, d.v.s. adaptrar och montering (typ. 40 mätpunkter*):JaNejNej
Mätning av inverkan av längd på momentarm/lastpunkt (typ. 20 mätpunkter*):JaNejNej

*Kan skilja beroende på typ, modell, etc. Värdet är angivet för att påvisa att antalet mätpunkter som krävs för att beräkna mätosäkerhet medför en avsevärd längre tid att utföra tester.